Dina synpunkter är viktiga för offentlig upphandling

Taggar: ,

offentligupphandling

Upphandlingsmyndigheten startade den 1 september 2015 och en av uppgifterna är att utveckla frivilliga hållbarhetskrav för livsmedel. Dessa krav fanns tidigare hos Miljöstyrningsrådet.
Idag använder över 87 % av kommuner och landsting hållbarhetskraven när de köper livsmedel. Syftet är att det ska vara enkelt för offentlig sektor att göra rätt vid upphandling och målet är att offentlig sektors inköp av livsmedel ska bidra till minskad miljöbelastning, ökat djurskydd och bättre arbetsvillkor i länder utanför EU.

  • Varför bör du svara?
    Nu har du och ditt företag möjlighet att påverka hållbarhetskriteriernas utformning. Om ditt företag levererar, eller vill leverera, till offentlig sektor kommer ditt företag påverkas av hållbarhetskraven. Om du redan levererar till kommun och landsting har du insikter och kunskap om hur Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier fungerar i praktiken.
  • Vad förväntas du göra?
    Dina synpunkter om hur kriterieförslag kan förtydligas, hur stor del av ditt sortiment som uppfyller kriterier och hur stor marknadstillgång det finns på råvara framöver bidrar till att kriterierna används på ett bättre sätt. Känn inte att du måste svara på alla produktgrupper – en synpunkt på en produktgrupp eller en synpunkt per produktgrupp är mycket uppskattat.
  • Var finns materialet?
    Samtliga dokument som ingår i Kriterieöversyn Livsmedel 2016 hämtas på:
    http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/livsmedel/kriterieoversyn-livsmedel-2016/
  • När ska du svara?
    Svara senast 22 juni 2016.
  • Vad händer sedan?
    Uppdaterade kriterier publiceras oktober 2016 i Kriterie-wizard på www.upphandlingsmyndigheten.se
    Uppdaterad leverantörsförsäkran kan leda till att ditt företag behöver uppdatera er information i Dabas.

Om du inte är rätt person för att svara, vänligen sprid detta till lämplig person i din organisation.

Om du har frågor gällande kriterieöversynen vänligen kontakta: monica.sihlen@uhmynd.se

Major Release har påbörjats

Taggar:

Nu har Major Release produktionssättning påbörjats. Viktiga måldatum och planerade aktiviteter för Dabas under Major Release är följande:

  • 6 Maj – Dabas stänger möjligheten att skicka VCD
  • 10 Maj – Dabas stänger Mina Sidor för artikelredigering
  • 11 Maj – Dabas stänger hela tjänsten för migreringen
  • 13 Maj – Dabas verifieras och tjänsten startas
  • 16 Maj – Dabas öppnar Mina Sidor för uppgiftslämnare

Vi kommer att informera löpande om status kring Major Release på Dabasbloggen.

Dabas uppdaterar systemet och alla deltagande företags artiklar till Major Release 3.1

Taggar:

I samband med övergången till Major Release kommer Dabas att migrera samtlig artikelinformation i Dabas från 2.8.5 standarden till 3.1. Detta arbete kommer att omfatta samtliga artiklar för alla företag i systemet.

Vilken insats kommer att krävas från uppgiftslämnare vid övergången till Major Release?

Huvudregeln är att Dabas följer artikelinformationsstandarden och migrerar all artikelinformation från den gamla versionen, 2.8.5, till Major Release 3.1.1.
Den stora merparten av informationen har mappning 1:1 och kräver ingen insats från uppgiftslämnare att se över.
Det finns dock ett antal undantagsfall från GS1 som inte är otvetydiga vilket betyder att leverantör/mottagare måste göra ett val hur informationen ska uppdateras. Vi hänvisar till GS1’s rekommendationer kring hantering av detta, exempelvis förändringar i kodlistor (2016-04-19)

Kommentar kring Allergener

  • Dagens kodvärden för allergener är fortfarande giltiga kodvärden i den globala artikelinformationsstandarden för Major Release 3.1.1.
    Dabas kommer att behålla alla befintliga allergener och kodvärden, och gör ingen ändring. Här gör vi på samma sätt som Validoo i Sverige och gör alltså ingen förändring.
  • Förändringar av allergenkodvärden anses så känsliga att ansvaret för förändringar ligger på uppgiftslämnaren / informationsägaren / användaren.
  • GS1 Sverige och Validoo har gjort en ny rekommendation över vilka allergenkoder som ska vara giltiga i den svenska tillämpningen och rekommenderar användare att uppdatera allergeninformation enligt detta dokument.

Kommentar kring Näringsvärden

  • Dagens kodvärden för näringsvärden är fortfarande giltiga kodvärden i den globala artikelinformationsstandarden för Major Release 3.1.1.
    Dabas kommer att behålla alla befintliga näringsvärden och kodvärden, och gör ingen ändring. Här gör vi på samma sätt som Validoo i Sverige och gör alltså ingen förändring.
  • Förändringar av näringsvärden anses så känsliga att ansvaret för förändringar ligger på uppgiftslämnaren / informationsägaren / användaren.
  • GS1 Sverige och Validoo har gjort en ny rekommendation över vilka näringsvärden som ska vara giltiga i den svenska tillämpningen och rekommenderar användare att uppdatera näringsvärden enligt detta dokument.
  • Koden för SUGAR är borttagen i Dabas sedan 2015 och kvar finns endast den aktuella koden SUGAR-

Testmiljöer för Major Release är öppnade

Taggar:

Vi har sedan 1 April öppnat våra första testmiljöer för Major Release. Nu finns testmiljöer tillgängliga för Dabas Webservice API och Dabas Update. Tag kontakt med din kontaktperson i Dabasteamet för mer information och dokumentation.

Komponenter utgår ur Major Release i Maj

Taggar:

En av de stora nyheterna som kommunicerats för Major Release är Komponenter.
Nu har det blivit beslutat att komponenter utgår ur Major Release 3.1 i Maj.
Denna funktionalitet skjuts istället på till kommande releaser. Produktinformation om mixade förpackningar sänds tills vidare på samma sätt som tidigare.

Livsmedel ökar mest när e-handeln slår försäljningsrekord

Taggar: ,

e-handel-stor

E-handeln slår åter rekord i Sverige. Under 2015 ökade omsättningen för e-handeln till 50 miljarder kronor. Böcker, hemelektronik och kläder ligger i topp, men årets raket är livsmedel som ökar med 40 procent. Näthandeln för mat är bara i sin linda, men bedöms ha mycket stor potential. Detta framgår av E-barometern 2015 som omfattar försäljning av varor från ett företag till konsument via internet.
Delfi, som levererar marknadsinformation och artikelinformation till dagligvarubranschen, märker också att efterfrågan från e-handelsföretagen ökar. Vi har tittat närmare på den flora av rapporter som publicerats kring e-handelns utveckling.

Den starka försäljningsökningen för mat på nätet sker visserligen från låga nivåer, men konsumenter inser att det finns många fördelar. Att kunna beställa på nätet och få maten hemlevererad, ser många familjer som en stor hjälp till att spara tid och få ihop vardagspusslet. Det vanligaste sätten för svenska konsumenter att handla mat på nätet idag är genom prenumeration på matkassar med förvalda middagslösningar och recept, eller lösplock där konsumenten själv väljer ut vilka varor denne vill ha, och får det hemlevererat till dörren.

Vem blir vinnare på den nya digitala livsmedelshandeln? Blir det dagligvarukedjorna som digitaliserar sin affär, eller e-handlarna som börjar sälja livsmedel?
Klart är att konsumenterna blir allt mer uppkopplade och har höga förväntningar på smarta digitala lösningar.

Lyfter vi blicken mot USA ser vi e-handelsjättar som Amazon göra storsatsningar på livsmedel med tjänsten Amazon Fresh, där de erbjuder leverans till dörren nästa dag, direkt från egna lager.
Med Prime och Pantry Services låter de användaren fylla en hel kartong med livsmedel som leveras hem till en låg kostnad. I Storbritannien har även Amazon ingått ett banbrytande avtal där de ska börja sälja färska och kylda varor från en av landets största dagligvarukedjor, Morrisons, vilket kan illustrera vilka stora förändringar som nu sker inom dagligvaruhandeln.
E-handeln öppnar även upp nya möjligheter till att handla nischade matvaror. I USA har ett flertal nya smalare tjänster, som Farmigo och Good Eggs, lanserats som låter medvetna konsumenter handla ekologiska matvaror direkt från närproducerande gårdar och lokala producenter.

I Sverige är det uppstickarna som drivit på utvecklingen med att sälja matkassar på nätet. Mathem, Linas Matkasse och Mat.se är några av de startupföretag som tagit störst marknadsandel.
De traditionella dagligvarukedjorna vill naturligtvis också vara med och behålla sin starka ställning i den digitala tidsåldern. Alla de stora kedjorna satsar nu på e-handel. De har sedan tidigare starka varumärken och är duktiga på logistik. Utmaningarna för dem är att förändra affärsmodellen utan att de egna handlarna med fysiska butiker påverkas negativt när handeln flyttar till nätet och leveranser sker direkt från centrallager till konsument.
En annan utmaning, som bland annat belyses i Deloittes globala detaljhandelsrapport 2016, är att dagligvaruhandeln har hamnat på digital efterkälke jämfört med andra branscher. Detta medan konsumenterna går åt andra hållet, och hela tiden efterfrågar bättre digitala tjänster i sin vardag.

Sökmotorer och jämförelsesajter viktigaste källan innan köp

statistik-ehandel-stor

Få saker har revolutionerat konsumenters köpbeteende på samma sätt som internet. Att kunna köpa vad som helst, när som helst, och hitta information och recensioner om produkter och varor direkt i mobilen, har gjort att köpet börjar långt innan man kliver in i butiken eller på den utvalda e-handelssajten.
Visste du att 49 procent använder sin mobiltelefon ofta för att jämföra priser och söka information om varor de är intresserade av? 82 procent anser att sökmotorer som Google är en viktig källa vid research inför köp och 68 procent anser att jämförelsesajter är viktiga källor inför köp. Detta framgår av rapporten E-barometern 2015.

Vi har under det senaste året lanserat vårt Sök, utforska och jämföra som gör Dabas till Sveriges jämförelsesajt för livsmedel. Även kategorier och produktblad är sökmotoroptimerade med Friendly URLs, som hjälper artiklar i Dabas att komma högt upp i sökresultaten i Google och andra sökmotorer.